Hugo goes sentimental :O del II
hej hopp alla glada friska människor som har haft de så jävla mycke roligare än jag idag! eftersom jag har haft så jävla tråkigt idag med undantag av när mitt ex ringde så sitter jag här nu och tråkar och kollar igenom gamla bilder. jag tänkte de kunde va kul att skriva de sista inlägget för månaden redan nu eftersom jag förmodligen kommer va för packad imorn för att göra det. :D så de kommer nu! dagens (tredje) avsnitt kommer vara fortsättningen på vår trevliga inofficiella serie av positiva texter av mig nämligen "Hugo goes sentimental :O" denna del kommer handla om en fin bild jag hittade på mig från 2004 när jag ännu bara var barnet och va på kollo :D detta kollo har betytt oerhört mycket för mig under mina tidiga år. jag pratar naturligtvis om Sunda!
ja sådär ser "gulan" ut. sen finns det mycket mer till höger, te x en fotbollsplan, rucklet, badklippor och framförallt höghöjdsbanan! jag var på sunda första gången 2003 tror jag. en oskuldsfull liten pojke på 10 år. jag var där tillsammans med min nära vänner Therese och Andreas Siwermalm. jag kommer inte ihåg så mycket av första året förutom att vi höll oss för oss själva i början men vänskap växer ju som ogräs i den åldern å vi var snart kompisar med dom flesta. vi hade i vilket fall den bästa sommaren någonsin och efter kommer jag ihåg hur jobbig jag var och tjatade på mamma att det skulle bli sommar så jag kunde åka tillbaka. sommaren därefter det vill säga 2004 blev bland dom bästa i mitt liv. det var den sommaren som vi tog bilden som det diskuterats mycket runt. bilden som alla mina vänner och flickvänner har sett och garvat tills dom inte kan stå. nämligen bilden på vinnaren av miss sunda 2004 gör er redo nu för jag skäms så mycke över den här bilden så de inte är sant. men den väcker så jävla många minnen att jag tycker ni ändå ska få se den
World exclusive only at lackapung.blogg.se
aa garva på ni bara men det är faktiskt hugo i egen hög person som står längst till höger helt klädd i svart! :$
fast 4 år yngre och nu när jag kollar på den... fyfan va jag har förändrats! vill inte lägga in en bild på hur jag ser ut nu för då komemr jag skämmas :$ saaaaaaik nej men jag pallar inte leta upp nån som jag blir nöjd med. eller jo okej bara för jag tycker om den här bilden fast den är också lite gammal, togs förra hösten nån nyare har jag nog inte på datorn
ha ha ha kul man kan ha asså xd fast den där bilden skäms jag faktiskt lite efter.. jag ser så jävla klen ut hahahah xd
men tillbaka till den första bilden. den väcker minnen! men nu när jag väl ska skriva ner dom kommer jag fan inte på några bra. eller jo nu! sunda 2005 jag, ante och Hubbe som senare gjorde en sak som jag inte är redo att blogga om än men så fort jag är redo kommer jag lacka pung på han med.2005 var nog det bästa året efter 2004. det året var äver cribbe med tror jag :S aa de va han. men i alla fall det året hade vi kul. vi hängde ihop alla 127 barn och gjorde hyss. jag orkar dock bara skriva om ett och då tar jag det roligaste. det var när vi snodde fel glass från köket. allt hade börjat året innan när jag och andreas på nätterna smög ner till köket och snodde kakor från skafferiet, vi bestämde oss för att göra samma sak allihopa. eftersom vi var en 93a och två 91or så tänkte vi att vi kunde bära mer då. vi hade noterat att dom tagit bort handtaget på brandörren utifrån så va sa åt vår rumskompis patrik att öppna när vi knackade på fönstret. tysta som möss smög vi sakta ner för brandtrappan vid ett på natten. gräset var isande kallt och vi hade inga skor. vi smög tyst över gruset och fram till köksdörren. den var som vanligt olåst. vi smög in och tände ficklampan som ante hade med sig. vi gick in i skafferiet och tog 2 kakpaket var. sen när vi skulle gå ut märkte vi att hubbe hade stannat. han hade gett sina kakpaket till ante och va på väg mot frysen. han öppnade frysen och tog fram 3 glasspaket också. jag började bli orolig å sa åt honom att lämna två å ta med ett + en sked. men andreas blir ju helt speedad av sånt här så han manade på hubbe och vi stack ut i mörkret igen. vi stannade bakom förådet och började ta för oss av glassen. då började sakerna gå fel. vi upptäckte att det var tofu-line glass som smakade skit. ante ville inte att de skulle vara förgäves så han smög in och hämtade chokladsås och dränkte glassen i det. han åt tills han mådde dåligt av smaken (det vill säga typ 4 skedar) sen slängde vi ut all glass i snåren och började smyga mot brandtrappan igen. när vi kom upp till dörren hade skiten gått igen...-_- vi knackade på fönstret och såg hur patrik kollade på oss och pekade mot dörren. där stog ingen! vi pekade mot branddörren men han fortsatte peka mot vår dörr och ryckte på axlarna. nu kom ögonblicket där vi lackade pung. vi stog på brandtrappan och frös medans vi tänkte på hur vi skulle göra. till slut såg vi inget annat val än att gå in genom köket, ut i hallen, förbi ledarrummet, upp för trappan och in i rummet. vi gjorde så och när vi kom in i hallen såg vi att det lyste i ledarrummet. vi var på väg att vända men insåg att det var enda vägen. vi smög snabbt genom hallen och upp för trapporna. men i mitten av dom tappade ante sin ficklampa. vi fick panik och sprang in på rummet hoppade i sängarna och låtsades sova. det skumma med det här var att ledarna vaknade inte av den dova dunsen från ficklampan utan av sängarnas knarrande. och gissa om ledarn som kom in va förbannad. hon lacka pung för att vi "vände" oss så mycke i sömnen... ett tag senare när vi antog att dom hade somnat om gick jag ut för att hämta ficklampan och kaksmulorna. dan efter trodde vi att vi hade kommit undan. men icke jag och cribbe berättade för tjejerna vi va på g me vad vi gjort och.. dom tjalla...
Hugo goes sentimental :O fortsätter nån annan gång
peace out // Hugo